...

Tänkte hela tiden.. stressade hela tiden. Bara för att fira min riktiga dag, i Istanbul. Tänkte varför stressar jag ihjäl mig för det? Om jag ändå ska börja plugga i februari? Sen tänkte jag men aaja jag firar bara veckan efter så jag får en extra vecka i Sverige..
 
Jag tänkte aa men jag firar på lördagen veckan efter då, perfekt! Lördagar är ju alltid bäst liksom.. sen skulle jag kolla upp vilket datum det skulle bli exakt.. sååg att det var den 11 januari.. tänkte 11 januari...?! Varför känns det bara så konstigt att fira just den dagen... tänkte några sekunder. Och då kom jag på det är exakt ett år sen min farmor gick bort den dagen.. Huuuuuuuuuuur kunde jag ens tänka tanken att fira min fööödelsedag på den dagen ditt hjärta stannade iår?!?!?!?!?!?!?! Kände mig som den äckligaste människan på denna jord.
 
Har fortfarande inte fått in datumet i mitt huvud för det är så "nytt" fortfarande. Det har snaart gått 1 år. Fan vart har året tagit vägen? '
 
Asså så sjukt. När jag bara tänkte hur mycket jag hata mig själv att jag ens råka planera in den dagen. Så tur att jag inte hann planera ordentligt för den dagen. Asså det var som att trycka på en knapp, det bara forsa och forsa och forsa så mycket tårar babannem benim hur och vad tänkte jag med? Är så ovan med allt det här än idag.
 
Ännu en födelsedag, en mindre person som grattar mig, en mindre person som ger mig glädje och kärlek. 
 
Fan va jobbig 11 januari kommer bli.. aaalllt från den veckan kommer komma tillbaks i mitt huvud. Och tro mig det börjar kännas redan att allt börjar sakta men säkert komma tillbaka. Men det känns så skönt att jag kan vara där på 1årsdagen och lämna blommor till mina fina änglar. Och den 27de också.. då det blir 14 år sen min pappa gick bort. Sjuuuuukt.. och ändå minns jag allt som igår. Alla de jobbigaste minnerna, huuur liten man än varit så lämnas det verkligen så djupt sår i hjärtat, så det blir omööjligt att glömma det. Någonsin. Har aldrig varit i Turkiet den 27de sen jag bodde där så kommer va bra att jag är där.
 
Usch hatar januari månad nu förutom min födelsedag. Innan allt hände så va januari den bästa månaden. Så mångas födelsedagar vi firade... min pappa fyllde den 1 januari,min mormor 9de, gammel morfar 14de och morfar den 28de.. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0