-

Jag förstår mig inte på folk som ger sig in i ett förhållande när de inte är redo, eller liksom VET att det inte kommer hålla länge, och att man inte ser en framtid med personen. Varför jag inte varit i ett riktigt seriöst långvarit förhållande på nu 2 år är just för att jag alltid vill bara 150% säker med en person jag träffar och ger mig in något i. OCH för att jag vill tänka långsiktigt med personen. Mycket måste matcha för att jag ska gå in i ett förhållande med någon. Jag skulle ALDRIG ta första bästa.. Aldriig. Det räcker tyvärr inte att han bara är en bra kille. Har man samma mål i livet? Samma intressen? Vill båda bo kvar i samma land? Gillar båda spontana grejjer? Gillar båda att resa? osv osv osv..Om man inte har samma religion eller kultur, måste man tänka igenom... kommer jag klara av att vara med någon som inte har samma religion och kultur? Gillar jag personens religion och kultur? Om inte.. det kommer bara bli jobbigt för dig.
 
Jag tyckte kultur och religion inte spelade roll förut, men nu märker jag att det är "viktigare" utan det är LÄTTARE att ha samma religion och kultur.. och självklart lättast när någon kommer ifrån samma land..mycket kan krocka och vara svårt annars.
 
Som inget illa menat men jag skulle ha lite svårt för att vara tillsammans med någon jätte religiös för någon religion. Just för att jag absolut inte tror på något.
 
Visst ska man inte vänta på att "den lätta vägen" kommer till än men aa säger bara allmänt.
 
Det jag mer vill komma fram till är att varför vara fast i ett förhållande med någon man VET att det inte kommer funka i längden med? Varför är folk för bekväma för att ha någon? Det är så sjukt mycket bättre att vara singel och ENSAM och då chansen kan komma att du verkligen hittar någon som man kan ha framtid med istället. Än att slösa tid med någon väldigt länge och "förlora" alla de bättre chanserna som kommer.
 
Tyvärr hur mycket 2 personer än älskar varrandra.. så är det bara inte ment to be ibland. För mycket gör det "omöjligt" att hålla..och det är bara tyvärr att acceptera om det verkligen inte finns det minsta lilla chans att det skulle kunna hålla..
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0